Adventstider...

Ja, det var det här som jag och maken pysslade med i fredags och lördags.På söndagsmorgonen var det mesta klart. Att snöbristen är stor kan vi väl inte sticka under stol med, den där advents stämningen infinner sig inte riktigt när det regnar och blåser. Men håll ut... det kanske vänder snart och det blir en vit jul! Håll till godo med vårt fönster så länge!

sakta jag går...

...genom mitt hus!
Upp före tuppen, duscha varmt, påklädning som tog, inte allt för lång tid, frukost intag och ... nja, då var inte den där känslan av att vara fit for fight kommen än! Hur som helst pallrade jag mig iväg till jobbet bara för att konstatera att... njae, detta går inte! Så efter en timmes arbete var det bara att pallra sig hem igen! Suck!

Så nu går jag sakta, här i mitt hus ... med en förhoppning om att " i morgon är en annan dag!"
Livet som reumatiker... javisst! Som i ett nötskal ligger denna dagen!

En ...

kan vara irriterande smärtsam för att inte tala om vad två fötter kan vara!!
Efter en sömnrik natt vaknar man med en fot som bultar, värker och banne mig tror jag inte att den hade vuxit till sig till en 45a... på bredden!!!
Så nu sitter jag här med fötterna i högläge och hoppas verkligen att de ska återfå sin naturliga storlek snarast. Något jobb blir det inte idag och jag som hade så mycket inplanerat för denna eftermiddag.... advent stundar ju!

Från det ena till...

det andra!
Helgen har sprungit iväg och vi har kalasat varenda dag i princip...
Dotter och måg stannade kvar hela helgen!
Fredagsmiddag på La Garage, lördagsfest och tårtätande hela dagen i fädernegården och söndagen flöt på med städ och tvätt och bortplock. Tror faktiskt dottern var rätt så nöjd med sin fylla20århelg!

Idag har jag jobbat hela dagen som jag egentligen ska göra. Hoppas innerligen att det ska gå vägen den här gången för nu är jag less på all denna hosta.

Efter jobbet åkte jag iväg till modern och fadern för att hjälpa dem att sätta upp lite utebelysning. Vilket gick snabbt och lätt.
Tanken gick då till min kära make som höll på i flera timmar under söndagen med vår belysning. Inte klart än, men närmare helgen så ...
Ska försöka påbörja fönstret också .... längtar till skyltsöndag och 1a advent!

Denna dag...

..för 20 år sedan, ploppade hon äntligen fram! Eller ploppade kanske inte var det rätta ordet... ungen hade ju i en veckas tid klamrat sig fast med naglar och tår inne i magen på mig så man fick helt sonika plocka ut henne med ett kejsarsnitt! Efter 8 dagar på förlossning och BB, ett antal igångsättningar och värkarbeten fanns det inget annat att göra.
Så 18.58 tog dem i med hårdhandskarna och den knubbiga, runda, "lik mormor men söt ändå" ungen kom så ut!
Så vi hade väntat på dig! Du var välkommen!!
Idag har jag ingen tonåring längre ... en vuxen kvinna är du och jag önskar dig allt gott i ditt fortsatta leverne. .. Som börjar idag, hos modern och fadern i ditt barndomshem ... hihihi!!
Grattis på 20årsdagen kära dotter!!

En dag som denna...

... firar mina föräldrar sin 49nde bröllopsdag!
GRATTIS Folke & Densie!!

... har jag återigen haft en såndäringa "först jobba sen shoppa dag" !

... håller jag på att fixa inför dotterns 20 årskalas.. tänk vad tiden går!

Ett mörker...

..hägrar utanför mitt fönster. Det är natt. Klockan passerar strax 02.30 ....vad jag gör vid den här tidpunkten vid datorn??!!?? Ja det kan man fråga sig!
Tydligen har jag sovit klart! Efter drygt 2 timmar i snarklådan så vaknade jag ...med dem där tefats stora ögonen!! Så istället för att ligga och vrida mig så gick jag upp, ville inte störa maken ...som jag tror att jag redan har gjort...

Det är förunderligt det här med att sova ...i flera nätter har det varit alldelens omöjligt med en längre stunds vila. Knasiga drömmar med otroliga upptåg, värk i min kropp och magsjuk!
Japp! De sista 48 timmarna har jag påbörjat och övervunnit en släng av "jag-kan-inte-gå-så-långt-från-toan" syndrom. Hostan gör sig fortfarande påmind också för den delen så det har inte varit alldelns för lättsamt med en magbacill och kraftig hosta!
Som sagt...

Jag tänkte vidare ...eller tilllbaka ska jag väl säga....
Fredagen hade ju det "magiska" siffrorna som bestod mestadels av ettor .. 11/11-11
För 20 år sedan den 11/11 trodde vi att vi skulle få ett barn på den dagen. Men icke då! Den ungen ville inte som vi ville! Jag blev igångsatt och alla ,inklusive doktorn trodde att ungen skulle vara född innan kvällen skulle vara kommen.
Hahaha vad dem hade fel! Det skulle dröja ytterligaare 2 cervoprost och ett flertal gånger på förlossningen tills ungen skulle anlända sådär 7 dygn senare!
Ja jisses vilken vecka det var! Att man orkade!
Den här ungen kommer alltså att fylla 20 år om en vecka... tiden går fort när man har roligt!

Men livet är inte alltid roligt... under den gångna veckan har en del tråkigheter och besvärligheter inträffat inom familjens och bekantskapens kretsar. Livet stannar till en stund och man får sig en tankeställare... Allt är inte rosenrött och man inser att man inte riktigt vet hur man ska bete sig. Vad man ska säga och förhålla sig ... att bara finnas till, hur då? Hur blir de sen? Tankarna snurrar till och jag vill bara skaka av mig allt. Men kan inte för det är här och nu det sker. En dag i taget... vara ärlig mot sig själv och andra i tanke och ord. .. ja jag vet inte... men jag får ta det som det kommer och vara medveten och närvarande. Det är nog bäst...att vara närvarande, här och nu.

Jobba, träna och shopping!

Först jobba! Sen shopping i storsta'n!!

Äntligen kunde jag hämta mina skor! Så som jag har längtat!!

En favorit i repris! De passar precis mina små 35or!

Lite längre ner på gatan smet jag in på "Mias Lustgård" ... där hade juldekorationerna kommit fram!
Tror ni jag blev sugen ??!!??
Kunde inte låta bli ...
fast jag kunde ju inte köpa allt ... så den här får läggas till på önskelistan som jag ska skicka till Tomten;


Några träningsredskap från "Hjälpmedelscentralen" fick följa med hem.
Där kan man hitta mycket. Jag är glad att vi har denna butik tillgänglig i storstan. Under åren har jag inhandlat många saker till mig som förenklat tillvaron i mitt liv. För att inte tala om all inspiration man har fått.

Middag i all ensamhet, intogs vid "Hotell Björken" intill sjukhuset. Till det serverades det jazzmusik live! Kul!! Om det var för att njuta eller få matgästerna att skynda på ska vara osagt, men jag njöt faktiskt! Jazz är bra!

Därefter var det dags för lite träning. Jisses vad stel och svullen jag är! Tror att kassaskåpet är vigare!
Nya förmågor anlände till sejouren, för de hade hört talas om att jag höll i denna träning. Jag är lite mer "som vanligt" var det någon som sa... inte nån "magerskrank som hoppar och trixar" ... nej då, då har de nog kommit fel. Med mig gör vi vad vi kan i vår egen takt. Jag tycker det är urkul med dessa tisdagar. Jag behöver all träning jag kan åstadkomma, om än det lilla!
Hur var det jag brukar säga... vardagsmotionen är den viktigaste!