Its been a hard days work...

Snart så är det läggdags för stora flickor som lilla jag! Efter denna dag/kväll kommer jag somna ovaggad men innan dess kände jag att jag var tvungen att skriva lite. Jomenvisst ...bloggandet har blivit ett måste!

Dagen har liksom hoppat sig förbi...det blev en hel del utevistelse idag. Härligt och skönt i solen, fast det var småkyligt.
Hemma vid 17tiden efter en raid på affär'n. Skyndsamt fixa lite käk - stekt kycklingfile´, sallad, avokado, vatten.
Därefter snabbt fixa iordning några dokument till mötet jag hade ikväll, styrelsemöte med Reumatikerföreningen. Precis då jag gick ut genom dörren så kom syrran, svågern å pussungen C! Vilken tur att jag hann pusssa lite på honom! Världens bästa!! Moster älskar Dig!

På mötet bjöds det på våfflor eftersom det är "vår fru dagen" - våffeldagen!
Var hemma vid 21snåret, startade upp datorn och skrev iordning protokollet för mötet vi precis avslutat. Det kändes faktiskt bra att jag hann med det så omgående!
Kära maken ringde också från "långtbortistan". (Skynda dig hem till mig vännen!! Saknar dig!)

Så nu sitter jag här och bloggar lite om dagens bravader.

Imorgon är en ny dag och jag hoppas att även den blir bra. Jag har under dagen blivit lite stelare men jag hoppas verkligen det är på övergående. Kanske har jag varit "för pigg" så jag har gått på för hög växel. För det blir gärna så att, då man känner sig pigg, då ska man hinna med så mycket av det där man inte har hunnit, då man var dålig...

Men nu ni..nu kastar jag in handduken för ikväll.
Stegräknaren = 8 195 (måste bero på att jag tog bilen till jobbet idag, annars kanske det hade varit 4000 steg till!!??!!)
Puss å kram, natti natti!!